k9

Alla inlägg under mars 2011

Av k9 - 25 mars 2011 15:50

Från militär med hund, fast jag vill nog helst kallas hundförare inom Försvarsmakten. Någon militär blir jag nog aldrig, jag är och förblir HUNDFÖRARE!

Har varit och gjort utbildningen Skyddsvakt. Återigen en utbildningshelg utan hund. Inte bra, men jag hittade dag 2 en schäfertik som jag överföll...


Kursen innefattade en massa teori, med skriftlig prov. Vi fick lära oss självskydd och blev också bedömda när vi fick agera som skyddsvakt under en massa iscensatta scenarion. 


De hade tre manliga funktionärer som var fantastisk på att spela teater. De spelade överförfriskade, beväpnade våldsmän, bystiga kvinnor, utvecklingsstörda mm. Många roliga skratt fick vi och de spelade verkligen bra och var riktigt våldsamma ibland. Det ingick också en hel del tid på skjutbanan + skjutprov.


Vi var 10 deltagare på kursen och (5! instruktörer), jag var enda tjejen och fick ha ett helt logement för mig själv. Lyxigt! Riktigt skönt att slippa en massa snarkande karlar....


Vi fick alltså lära oss hur man stoppar obehöriga personer - på det ena eller det andra sättet. Antingen räckte det med en klar o stark stämma: HALT,SKYDDSVAKT eller så fick vi ta till lite hårdare tag och handgripligen omhänderta personerna i fråga. Då sa jag till "mina pojkar" att det kändes riktigt tryggt att ha dom där bakom i "min" patrull när jag själv stod där framme som Skyddsvakt med darrande knän väntande på att något oväntat skulle inträffa...


Veckan efter kursen fick jag möjlighet att träna just Skyddsvakt med flera hundförare inom Försvarsmakten men då med hund. Det var jätteroligt och gruppen som hade arrangerat kvällens träning hade lagt upp träningen på ett roligt sätt. Se bild nedan hur ett omhändertagande gick till...

Lite spännande att se hur min hund reagerade i en sådan situation, hon är ju ganska nyutbildad Försvarsmaktshund, MEN hon var taggad som tusan och ville gärna vara med och hjälpa de som brottade ner "boven"...


Några rader från Hundföraren Katarina






ANNONS
Av k9 - 25 mars 2011 15:22

Antingen väljer du sport utifrån hur bra beskrivningen stämmer in på dig själv (var ärlig nu..), eller ännu mer spännande, - titta på de sporter du själv håller på med och häpna över hur ditt val avslöjar dig som person! 

 


SPÅR:
Sporten för den sanna individualisten! Kan utövas utan att man behöver ta hänsyn till andra människor, något som du ser som ett stort plus. Spårmänniskan vet alltid själv bäst, och eftersom ingen annan följer med ut i skogen, är spår den överlägsna grenen vad gäller bortförklaringar - ingen annan än DU vet ju vad som egentligen hände därute i skogen! Ingen ser heller alla dina misslyckanden, utan det är helt upp till ditt eget rymliga samvete hur du vill beskriva att din träning gått! (Vissa spårmänniskor medtar alltid extra apporter och spårslut för att kunna dölja ett eventuellt misslyckande – även på tävling!)
Viktiga karaktärsdrag: ensamvarg, duktig på att räkna steg och pinnar, skarp syn (du tar apporten, det gör inte hunden), måttligt terränggående, bra att hitta på undanflykter. Hemsk sångröst för att skrämma bort älgar är ett plus!

 

 SÖK:
Spårets motsats! Perfekt för dig som vill studera hur människor fungerar i grupp – intriger, maktbalans, skiftande ledarskap. En bra övning för framtida deltagande i "Expedition Robinson", du kommer garanterat att vilja rösta bort minst en deltagare per träningstillfälle! Bra sport för den som inte har så bra lokalsinne - även den vimsigaste brukar hitta de 50 metrarna till mittstigen efter någon timme. Söket har nackdelen att alla andra i gruppen vet exakt hur uselt din hund går men samtidigt har du fördelen av att kunna skylla alla dessa misstag på de andra i gruppen! Usla figuranter och slarv på stigen kan ju få det bästa

sökhundsämne att tappa sugen! Hade du bara en bättre grupp så...

Viktiga karaktärsdrag: älskar att argumentera, bra på att skylla på andra, mycket terränggående (älskar du att kasta dig utför ett stup och hala bergshällar i 100 knyck är sök den enda sanna grenen för dig!), klarar av att ligga still i en snödriva eller inlåst i en nedgrävd låda hur länge som helst utan att förfrysa eller drabbas av klaustrofobi.
 

RAPPORT:
Grenen för de sanna latmaskarna! Du låter hunden och hjälpföraren göra hela jobbet och sitter själv och fikar på A-stationen! En rapportmänniska bör ha mycket is i magen och gärna leva efter tesen "Går det så går det", för hunden kommer du inte att se skymten av under hela träningspasset. En stor förkärlek för att sitta och fika, filosofera eller halvsova långa stunder i sträck är meriterande. Kommer inte hunden tillbaka, kan du hitta på vilka förklaringar som helst - ingen har ju sett den ute på sträckan, så hur skulle de andra i gänget

kunna avgöra vad som är sant eller ej!?

Viktiga karaktärsdrag: lugn, lat, optimist. Tar dagen (och träningen) som den kommer.

Förkärlek till långa fikapauser.


    

SKYDDS:
Grenen för dem som egentligen ville bli yrkesmilitär eller poliser eller bara vanliga väktare men som i själva verket inte ens får bli dörrvakt på stans värsta sylta. En stor förkärlek för militärgrönt och kamouflage är ett måste! Du tycker inte om att träningsmetoderna ändrats de senaste 30 åren och du förstår fortfarande inte vad alla dessa sällskapshundar har på brukshundklubben att göra!? Du har mycket svårt att känna igen andra raser än schäfer och börjar gärna dina argument med "På MIN tid..." eller "Det var bättre förr!" och du tillhör det lilla fåtal som tycker att Gällivarehäng faktiskt är riktigt snyggt... En perfekt sport för den som vill fylla sin bil med munkorgar, skyddsärmar och andra attiraljer som visarattduärensannbruksmänniska!
Viktiga karaktärsdrag: självsäker, dryg, bakåtsträvande. Förmåga att se ner på alla

andra grenar. Macho. Uppskattarhunddressyrala60-talet.

 

LYDNAD:
Grenen för dig som inte vill ta ett steg själv utan att bli kommenderad! Passar alla utan fantasi och initiativförmåga, träningen utförs med slavisk noggrannhet och förändras aldrig. I lydnaden riskerar du aldrig att behöva bege dig ut i skogen, utan kan tryggt stanna kvar på din klippta gräsmatta eller klubbens lydnadsplan. Kräver minimal kondis och smidighet av föraren. Passar den som inte vill att hunden ska tänka och arbeta självständigt utan bara lyda! Perfekt gren för att få låta hunden sota för alla dina misslyckanden, taskiga självkänsla och maktbegär. Äntligen har du fått någon som till och med du kan bestämma över och hunsa med!
Viktiga karaktärsdrag: dålig självkänsla, maktgalen, långsint, fantasilös. Måste uppskatta att traggla samma trista moment om och om igen. Förmåga att ta order från andra

utan att tänka själv.


AGILITY:
Grenen för dig som inbillar dig att du visst kan springa lika snabbt som din hund, samt skrika och vifta med armarna på samma gång! Du är den ständige optimisten som tror att trots att din hund diskat ut sig i tre lopp på raken, så kommer den ändå att vinna i det fjärde (och svåraste) loppet! Hoppet överger dig aldrig, däremot överger dig ofta flåset, och ibland hunden. Men du

är lika glas för det. Det kommer ju fler lopp.

"Om inte..." säger du så fort du klivit av banan. Du har tusen förklaringar på vad som blev fel och varför. Du är expert på att se alla domarmissar och vet så väl att den ena klon faktiskt var på kontaktfältet så det så! Du tävlar för det mesta för att träffa andra glada optimister som inte heller kommer någon vart med sina hundar. Du tycker att det borde delas ut fler och

större priser och tar glatt emot jumborosetter.

Viktiga karaktärsdrag: älskar att springa och bli svettig, förmåga att både vifta, skrika och hoppa upp och ner samtidigt när hunden diskar sig, duktig på bortförklaringar, rosettbög.
 

IPO:
Grenen för dig som misslyckas i andra bruksgrenar och som snabbt behöver återställa ditt självförtroende - i IPO kan alla bli världsmästare, för än så länge så är du garanterat ensam på din klubb att tävla i den grenen! Ett klart övertag! Eftersom ingen annan förstår din träning, kan de inte heller se dina misstag, och om de tror sig se några sådana så förklarar du att "nere på KONTINENTEN" så vill man minsann ha hundar som gör precis som din! (Lugn, du behöver inte varit på "kontinenten" för att använda detta knep, det räcker med att ha hört någon annan säga att det är så...) IPO har även fördelen att spåren går i maklig takt över välklippta gräsmattor - ingen risk att tvingas få bra kondition eller bli terränggående. Även den fetaste tysken klarar av dem, så du kommer inte att ha något problem! IPO är snäppet bättre än skydds för den pryltokige; här finns miljarder livsviktiga prylar att köpa och hänga upp på hundburen! Och det bästa av allt; du måste byta ut dem så fort du hör om något nytt ”nere på KONTINENTEN”

Viktiga karaktärsdrag: missförstådd världsmästare, macho, pryltokig, förakta svensk-skyddet och anse att allt som kommer utifrån automatiskt måste vara bättre än det vi redan har hemma i Sverige. Kunna hitta på egna skojiga termer när ord som "drifter" och "belastningsbar" börjar kännas uttjatade...


Källa: Anna Larsson, 3vallare.se



ANNONS
Av k9 - 25 mars 2011 14:33

Jag läser så många bra böcker, naturligtvis blir det en hel hundböcker och ibland vore det kul att dela med sig lite från dessa böcker. Just denna bok har gjort ett djupt intryck på mig, och fastän det var några veckor sedan jag läste den så kommer jag ofta på mig själv med att tänka på de i boken.

 

    

Boken heter: Cesar 18 år, dagbok inför ett svårt beslut av Cary Hammarberg

 

En fantastisk bok där vi får följa Cesar under hans sista tid och hur hans familj verkligen får kämpa för att hans liv ska vara värdigt den sista tiden.

 

Vi får också läsa vad Cesars husse upplevde och tänkte efter det att Cesar lämnat detta jordeliv.

 

Boken är bitvis jobbig att läsa som hundägare men samtidigt vet vi ju alla att detta är något som drabbar oss alla. Ett oundvikligt beslut kommer vi att måsta fatta – när att våra fyrbenta vänner måste lämna oss.

 

Jag tycker absolut att boken är värd att läsa.

 

”Jag tar av honom halsbandet där det står ”Perrito, den lilla hunden. Jag vill att han ska erfara tryggheten av min doft som han inandats hela livet.

 

Jag sitter där bredvid Cesar på golvet och känner hans kroppsvärme stråla upp genom min hand när jag försiktigt stryker honom över pälsen och talar tyst till honom. Arton år, fem månader och åtta dagar.

 

Tack för allt Cesar. Du har varit en mycket speciell hund. Mycket av det som du och jag har gjort under ditt liv har varit på dina villkor. Du har sökt min närhet när du så önskade. DU har gjort det jag har bett dig om, men bara om du själv har velat. Du har bestämt mycket i ditt liv och du har accepterat att jag har fått låna dig de här åren. Du har med din självständighet ingett respekt. Jag har älskat dig såsom bara hundägare kan älska sin hund. Förlåt om jag har väntat för länge med att låta dig somna. Förlåt om dina sista veckor blev besvärliga.

 

Jag ville så väl, och ville vara alldeles säker på att det var dags för dig att lämna oss för alltid. Jag ville ditt bästa. Men kanske älskade jag dig för mycket, så att jag lät dig lida lite för länge. Förlåt i så fall. Jag önskar att du skulle förstå att det var för attt jag inte ville ångra något efteråt. Kanske lurade du mig med att vänta för länge genom den tapperhet som du visade mot slutet. Du klagade ju aldrig. Du vände aldrig dina ögon mot mig för att säga: ”Hjälp mig nu”; såsom så många hundägare har sagt att deras hundar har gjort mot slutet. Du kröp inte undan i ett hörn för att visa att du ville dö, som jag också hört beskrivas så många gånger att hundar kan göra mot slutet. Men det kanske var med detta som med allt övrigt under ditt liv. Du kämpade och du bestämde själv. Du begärde inte hjälp eller beslut från mig. Men idag förstod jag, fastän du fortfarande inte vände dig till mig för att be om hjälp. Nu är jag grym mot dig om jag inte låter dig somna. Sov nu. Tack för all glädje du har gett oss alla i familjen omkring dig. Tack för all stimulans du har fört in i våra liv. Jag älskar dig. Sov gott.

 

Det finns inga ord som täcker den saknad som en hund lämnar efter sig. En saknad som bara en annan hundägare kan förstå och som kan tyckas förvånande för den som aldrig har fått uppleva den glädje och stimulans som det innebär att äga en hund och att ha fått förnimma den kravlösa kärlek som den ger.

 

Jag lät mitt hjärta blockera min hjärna vecka efter vecka, ständigt sökande efter andra förklaringar än den som borde vara uppenbar.

 

Hundar klagar inte och gnäller inte som vi människor gör när det är besvärligt, utan de kämpar på utan att kräva hjälp från omgivningen.

 

Jag gjorde det misstaget med att jämföra honom med människan som till skillnad från djuren är känslosam. Djurägaren måste ta sitt ansvar och låta hunden dö när plågan för kamraten blir större än glädjen med livet, eftersom hunden saknar den sentimentalitet som får oss människor att i det längsta klänga oss fast vid tillvaron.

 

Några månader efter Cesars död tvingades familjen även till att låta sin andra hund, Anton lämna dem efter att ha fått tarmcancer.

 

Livet är grymt – men vi får aldrig glömma bort vad vi får av våra fyrbenta:

 

Nämligen: Glädje, Kravlös kärlek & Fantastisk upplevelser ! 

 




Hälsningar från "Bokmalen" 

Av k9 - 22 mars 2011 12:21

Hannah & Hera


Meet My Own Trick or Treat alias Hera är en Australian Shepherd tik född 2008. Hon kom till mig våren 2008, och har egentligen ända sedan valptiden varit med på träning med våra äldre hundar.  Jag kom i kontakt med räddningen då Tomas & Chessie gjorde sitt inträdesprov, och har sedan dess följt  deras framfart i räddningen. Redan innan har intresset för räddnig funnits där,  så det har inte varit några bekymmer att  veta vad Hera och jag ville syssla med.

Hera har väl mer eller mindre hållit på med räddning sedan hon var 3 mån. Vi hoppas nu på att allt ska klaffa så vi kan genomföra ett Inträdesprov här i vår 2011, och om allt vill sig så kommer vi in på kurs…..

  


Till vardags lever Hera med sina hundkompisar Chessie (Aussie) och Simba (Golden), samt oss tvåbenta. Utöver bus och träning, så är hon med mig på jobbet och ser till att det råder ordning och reda, vilket i Heras mening innebär att ingen passerar henne utan utdela lämplig mängd klappar!!!

   

Vi har som ambition att under 2011 ta oss ut på  lydnadsplanen, men också in i utställningsringen, för nu är vi tävlingssugna!!!

  (Hanna med sonen Noel, Hemsö Fästning 2010)



Av k9 - 21 mars 2011 14:30

  • 17 januari, Bergrummet Norra
  • 24 januari, Cementa
  • 31 januari, Sundsvalls trä
  • 7 februari, Birstaverken
  • 14 februari, Södermalms Olja
  • 21 februari, Tibnor
  • 28 februari, Br. Edstrand
  • 7 mars, Lofoto
  • 14 mars, Ejes Färg
  • 21 mars, Sundsvalls Mekaniska
  • 28 mars, Sunds Mekaniska
  • 4 april, Fromells/annat nytt
  • 11 april, Ramirent Dingersjö
  • 18 april Lokstallarna Svartvik
  • 23-24 april, Träningshelg med Magnus
  • 2 maj, Timrå Betong
  • 9 maj, Essö Maskiner
  • 16 maj, Läktarproffs

Hepp, våren är "räddad" .......

Av k9 - 16 mars 2011 13:30

Fredag den 11/12-11 så har min hjärtevän o kamrat i ur och skur fått somna in o finna frid från sina smärtor. Nico kommer alltid att finnas med i såväl vardagen som träning. Tack för allt du lärt mig o alla fina minnen du låter mig behålla trots att du ej finns med oss längre. Du kommer alltid att vara i mitt hjärta, nu o för evigt älskade gubben!!!

 

Tomas

 

   blomster/Pflanze22.gif

 Vi andra i K9 sörjer med vår kamrat. Den enda vi kan vara säker på är att våra kära fyrbenta vänner har det bra i Regnbågslandet och och att vi kommer att träffa dom där någongång.

 

 

 

 

Av k9 - 15 mars 2011 14:35

Vilken tur vi har som får möjlighet att träna i flera nya lokaler. Lokaler som ska rivas i samband med byggnationer av Sundsvalls nya högbro och förhoppningsvis kommer även E4 syd dragningen att ge oss hundmänniskor nya spännande områden.


byggnader/Gebaeude14.gif


Veckans träning har vi haft i gamla Ejes lokaler på Heffnersvägen. En lokal som först såg ut att bestå enbart av 4 väggar och ingenting mer. Men som erfarna

hundförare/träningslokaldetektiver så hittade vi en massa bra legor till våra hundar. 


Till en hög lega med oklart vittringsfält plockade vi in en av våra veteraner och testhundar, Puma. Hon visade oss alla att det minnsann fanns bra vittring där vi trodde och att legan visst gick bra att använda...


Lokalen var mörk, det var kallt, det var smutsigt men ni vet:


Ju skitigare desto bättre!!

 

 

I ett sådant läge gäller det att utnyttja situationen;

 

  • Mörkret gjorde ju att vi kunde träna, just mörker
  • Kylan gjorde oss mer koncentrerad på överlevnad..? och
  • Smutsen gjorde att vi trivdes som Räddningshundförare..

Efter 2,5 timmes träning och 7 hundar så avslutade vi med lite fika i mörkret, kylan och smutsen - med pannlamporna på...

ljus/Licht85.gif

 

Det kunde alltid ha varit värre...

 

Vi hade kunnat vara ute i snön och vinterkylan, vi kanske inte hade haft någonstans att träna, vi kunde varit rena...! Vi har kunnat glömt fikat...

 

Återigen en effektiv träningstund med trevliga kamrater & hundar.

 

Tack till alla!

 

 smileys/lovesmilie21.gif

 

 

 

Av k9 - 7 mars 2011 16:12

Vi tränar i gamla Lofotos lokaler måndag den 7/3 kl. 18.30


Medtag ficklampa och varma kläder eftersom det varken finns el eller värme!

Även nästa veckas träning 14/3, är flyttad. Då tränar vi i gamla Ejes lokaler.



Presentation


Välkommen till TEAM K9 och hunden,vår bästa vän

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2011 >>>

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kategorier

Arkiv

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Länkar

Skriv gärna några rader!

Prenumerera

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se