Mycket roligt har man ihop med sin hund, mycket spännande får man uppleva tillsammans.

Men när hunden blir sjuk eller gammal då tvingas man som hundägare att ibland fatta stora känslomässigt jobbiga beslut.

Har idag fått besked från veterinär att min gamla Puma nyss 10 år fyllda -

  - En dam med mycket värdighet och pondus.

                             - En dam som åldrats med heder och som under hela sitt långa

                               hundliv har jobbat hårt och intensivt.

- har drabbats av en juvertumör.

Puma kom till oss som en liten skrutt från Uppsala. Hon var den minsta valpen i kullen och vi valde mellan henne och en kullsyster. Jag bestämde mig snabbt när jag fick Puma i min famn och hon lade sin haka på min axel och tittade in i mina ögon.

Hon var min!

Och min har hon varit, hon har varit en ständig följeslagare som följt mig i allt som jag gjort. Ibland lite motvilligt men aldrig motsträvigt. Skulle jag säga åt henne att gå genom eld, så har hon nog gjort det.

Vi har fått en underbar tid tillsammans. Gjort en härlig resa tillsammans. Vi har gått kurser, tävlat, kämpat på tillsammans i vått & torrt, i ur & skur. Tagit oss igenom en Räddningsutbildning, där många (även jag) ibland tvekade över Pumas förmåga som Räddningshund.

Det visade sig att hålla hela vägen ut, och hon certades 2005 till min stora glädje. Räddningen har berett oss både mycket glädje.

Puma fick gå i pension 2010 den dagen hennes ”lillasyster” Exa tog över rollen som familjens tjänstehund samt även Eftersökshund med E-kontrakt hos Polisen i Sundsvall

Puma har under våren haft 2 kollapser som visade sig som någon typ av anfall med stelhet och krampanfall som varade en kort stund (som små ”tia-attacker” ) Därefter kvicknade hon till igen och allt var som vanligt. Dessa anfall gör också att man funderar på hur Puma skulle klara av en operation.

Vår veterinär säger att visst går juvertumören att operera, allt går ju.

Frågorna är många:

Hur klarar hon en operation?

Hon har levt ett intensivt och bra liv. Har hon levt sitt liv?

Ska vi utsätta henne för detta? Orkar hon?

Hur blir hennes liv efter en operation?

Beslutet är mitt och ingen annans – det är svårt för en hundägare

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej alla, ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen....:) numera använder ju det flesta bara facebook och så även vi i K9, facebook är dessutom ett utmärkt ställe att snabbt skriva in träningar, lägga in bilder osv.   Vi i Team K9 fortsätter såk...

Önskar er alla en riktigt GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!   Då orken och framförallt TIDEN inte har funnit att uppdatera denna blogg så hoppas jag att 2016 kommer med mer krafter och tid all hålla igång denna blogg. Vi tränar trots allt varje vecka...

Vet inte om det är vi som har för mycket att göra eller om tiden går fortare...men nu är vi tillbaka, iallafall delar av Team K9.     Vår grupp håller på att förändras och några medlemmar har slutat av olika anledningar. Vi kommer under hösten...

En riktig glad påsk önskar vi alla vår vänner!      Delar av K9 har deltagit på en Specialsök helg i Sundsvallsområdet med Instruktör Emma Hammar från Hundreda. Helgen blev superbra för 8 deltagare som fick fördela tiden med halvdag Special...

Med sorg i hjärtat måste jag berätta att min   Exa   har lämnat mig. Hon blev endast 7 år och 10 månader. Med 25 år som schäferägare har jag blivit "bortskämd" med att få gamla hundar, mellan 12-15 år. Tyvärr blev det inte så denna gång. Tiden kä...