Ibland så tränar vi inte hund

Ja hur konstigt det än låter så är det faktiskt sant! Sedan att hundabstinensen sätter in redan efter 23 timmar, det är en annan sak...

En av våra K9 medlemmar har under en tid bosatt sig i Stockholm, och vi har lovat/hotat henne med ett besök. Så sagt och gjort, den 15 mars tog vi tåget mot El Stockholmo !

På tåget firades det med härliga mackor, ostbollar, kex & vindruvor och ett gott vin till detta. Då muggarna glömdes hemma fick vi "lösa problemet" något som ALLA Räddningshundförare har lärt sig, vi "byggde om" en tetra för vatten till mugg. Rykten säger att Nettan också besitter kunskapen att göra mugg av silvertejp också, kanske ensam i Sverige?

Som entusiastiska hundmänniskor med mycket att prata om, hundar, hundar, hundar & hundar, pågående Miljösökkurs, kommande Räddningshundkurs, träningsområden mm mm så var det NÄRA att vi missade tågbytet i Gävle...Tur vi är snabb   

Väl framme i Världens vackraste huvudstad (det kommer inte från mig fast jag är den ständiga 08:an utan faktiskt från en erfaren pilot) det alltid härliga Stockholm, möttes vi av kamraten Eva-Lena. Hon hade redan rekat och hämtat ut nyckeln till den lägenhet på Karlberg som vi skulle förfoga över helgen. Toppen med kamrater på plats!

Första kvällen tillbringades hos kamraten där vi noga kollade upp hennes "lya" och att allt var under kontroll så att det inte gick någon nöd på kamraten. Vi kan meddela att lyan var tillräckligt stor och utrustad för att klara av en Stockholmsvistelse... Lyan låg i lugna trevliga kvarter så vi kan känna oss trygga med den vetskapen. Däremot måste vi sorgligt nog berätta om att det i källaren fanns "katakomber" som VI INTE UTFORSKADE!! (har fortfarande sömsvårigheter pga detta, och funderar i dagsläget tom på att söka hjälp för att komma över detta dilemma.., hjälp brukar kunna ges i samband med hundträning i trånga, mörka & fuktiga områden! )

Mycket hundprat, glada skratt och god mat & dryck gjorde att vår första kväll blev en succée. Första frukosten inmundigades återigen i kamratens lya som vi nu fick se i dagsljus, den visade sig även då vara lämplig och acceptabel för vår kamrat...Solen, den eviga solen som vi blivit bortskämda och vana i K9 att ha sällskap av på våra träffar och träningar, smög sig fram i de vackra höga fönstren i lyan under vår frukost. Härligt!

Efter frukost, lokaltidningsläs och lite valpsök på nätet och funderingar på lämplig kennel till mig (webmaster=Katarina) så var det dags, vi skulle göra stan! Vi hade nu varit i Stockholm i ca 13 timmar och redan här började de tre paren ögon sitt sök efter någon pälsbeklädd varelse..  

Flera trevliga hundar stötte vi på under vår vanring genom Stockholms gator och helt plötsligt utan förvarning..så stod vi på Dalagatan. Då säger jag: Dalagatan  var det inte där det där hundcaféet skulle ligga?

Vi strosade vidare och såg en dörr med en grind innanför, konstigt! Varför har man en grind innanför dörren? Men  - där   är ju hundar! Vi tog ett steg bakåt och kollade på skyltarna, Coffee Friends, Vasastans hundcafé! Det var inte vi som hittat cafeét , det var caféet som hittat oss! Fast vi egentligen  inte var fikasugen?! (  det kan hända faktiskt..) så var vi ju tvungen att gå in och ta en kopp kaffe.

   Och vi blev verkligen imponerade! Vi hade sett framför oss, ett café där hundmänniskor tog med sig sina fyrbentingar och fikade, med hunden lydigt uppkopplade bredvid sitt bord. Men nehej då! Här klev man in, släppte lös sina hundar, köpte sedan fika och satte sig ner medan hunden lyckligt minglade omkring bland de andra hundarna! WOW säger vi bara! Vilken grej!, i en liten soffa låg en stor Ridgeback med de långa benen hängande utanför soffkanten och i en annan en svart labrador världsvant! Helmysigt!

Det hade tom en egen hundmeny! (nästan som K9 )     

Detta café har fått sig tre nya stamkunder...Vi kan också rekommendera en mycket trevlig butik på Gamla stan med en ännu trevligare butiksbiträde som verkligen kunde få kunderna att känna sig hemma, Alla Tiders Handelsbod på Österlånggatan 20, www.allatiders.com där hade de en massa mysiga presenter, fina flaskor och goda teér. Vi hittade ett thé som kunde passa kamraten på måndagkvällar (K9:s träningskväll) som kamraten ju missar under sin Stockholmsvistelse.."Tyck synd om thé " ,  men vi brukar hålla henne uppdaterad med en trevlig? hälsning och en bild från träningen, varje måndag...

Vi hittade tom ett café som Mix hade, vilket Nettan såklart inte hade en aning o. Dessa gamlingar vet verkligen hur man behåller en hemlighet...

När vi då inte kunde hitta någon trevlig oljig grop eller skitigt grustag så fann vi då till slut:

Många-steg-och-onda-fötters vänner stannade ofta och gärna till vid diverse caféer  

och butiker som såg spännande ut, härligt att inta ha så många "måsten" på agendan. Vi sökte fortfarande med vana ögon efter "håriga" , ja fyrbentingar.. och de liksom sökte efter oss, för så fort vi kom i närheten så såg vi liksom i deras blick.. att de lääängtade efter att få bli klappad och smekt av våra abstinensdomnande fingrar...

När man är finklädd och "citybo" så ska man såklart gå på brunsch, och det gjorde vi

Jag kan också stolt visa bilden av min alldeles egen hiss: Katarinahissen!

Behöver jag säga; kolla den blå himlen, nää vardagsmat för K9:or...

Vi hann också med ett besök vid Kungliga Hovstallet där Nettan gjorde tappra försök att kyssa grodan för att vinna prisen, eller hur var det nu igen?  Nej kyssa Kungens favorithäst var det nog...

En liten åktur i sjuglasvagnen hann vi precis klämma in i vårt pressade tidsschema

Och jag som sann Militär!?  tyvärr hann jag inte byta om.. kunde ändå närvara vid Prinsessan Lillians begravning med uppställning på Slottbacken inför kortegen. Givakt!

Tyvärr så tar alltid det roliga slut och vi fick styra våra ömma fötter mot tåget hem igen, tack Eva-Lena för en jätterolig helg! Nu väntar det fortsatta äventyret här hemma med fortsättning på Miljösökkurs och planeringen för den kommande Magnushelgen, K9 träningar och Räddningshundkurs vilket känns nog så stimulerande.

För K9:or kommer vi alltid att förbli!

Katarina  & Nettan

En liten fundering bara: Kan man ha hundblod i sitt blod?? I såfall så tror jag vi lider av detta...