Har svårt att kalla mig själv "Militär" eller "Soldat". Jag är ju HUNDFÖRARE!

Och det är just hunden som har fört mig in i dessa banor. Jag har ju blivit med Försvarsmaktshund...i och med detta så tillkommer det även krav på mig som hundförare. Jag ska ha en hel del utbildningar och i helgen var jag iväg på den sk. Introutbildningen.

Jag var ensam hundförare bland 23 kallade till kursen. Vi var tre tjejer. Medelålder låg antagligen runt 23 år... Många väldigt ivriga yngre för mig, pojkar, som fullkomligt älskade att gå omkring i sina gröna militärkläder och få lära sig att bli duglig soldater. Jag själv, längtade mest efter mina hundar och hundkompisar!

Själv är jag bara glad att få slippa bära omkring på den vansinnigt tunga och klumpiga AK4:an. Som hundförare skall vi bära pistol, Glock.

Under hela kursen har det på mitt högra ben suttit ett hölster. Och jag måste motvilligt erkänna att det känndes riktigt bra! Man blev som den värsta cowboy, ja eller "girl". Fast vid 49 års ålder blir man kanske cow woman?? Nu förstår jag varför cowboysarna går lite bredbent. Jag trodde det berodde på att de red så mycket men förstår nu att det enbart? beror på hölstret som skaver...

Hur som helst så var det två till i kursen som skulle lära sig pistol, en Röda Korsare (sjukvårdare) och en Ordonans (motorcykelförare) Vi tre fick en gedigen utbildning av en mycket kompetent Kapten inom området. Vi fick förmånen att prova på att skjuta på skjutbanan vid två tillfällen. Det var svårt, men vansinnigt roligt. Eftersom vi befann oss i Norrland med mycket snö och minusgrader blev det väldigt kallt om fingarna. Tur för oss var att "vår" Kapten varit så förutseende att han tog med sig lite ved så att vi mellan skjutningarna kunde värma våra iskalla fingrar vid elden.

Nästa utbildning blir om några veckor, den heter Skyddsvakt. Då blir det praktiska övningar med såväl lös som skarp ammunition. Övningarna som innebär att Skyddsvakten kommer att bli utsatt för olika situationer som kan uppkomma - både hotfulla och mindre hotfulla. Då ska vi  i skarpt läge omsätta de kunskaper vi fått. Ex. att stoppa personer som ska försöka ta sig förbi skyddsvakten trots  tillsägelser, skjuta mot dem - med lös ammunition naturligtvis. För att bli godkänd i denna kurs kommer det att krävas träff i uppsatta skyttetavlor.

Jag bara säger synd att vi inte hinner träna lite skjutning innan kursen - för jag kan med all säkerhet intyga att TRÄNING GER FÄRDIGHET!

Återkommer med mer försvarsmaktsinfo efter nästa kurs.

Katarina

Vi tränar på Store House i Birsta måndag den 7/2 kl. 18.30

Vi har möjlighet att vara både ute och inne allt efter behov och önskemål.

För er som inte har hört så har vi också fått tillåtelse att träna i Lofotos gamla lokaler. Det finns dock varken värme eller ström, så det är helgträningar som gäller. Vi stämmer av våra kalenderar nästa gång vi träffas.

Katarina

Här kommer an massa bilder från träning på Tibnor i början av Januari.

Foto: Lisabet Lindbäck

Figurantarbete av Hannah

  Man ska ha muskler om man ska kampa med en schäfer...(Mirra & Bettan)

Eva-Lena talar om för Oyester vad som gäller...

Nu är det sök! 

Ibland är det jobbigt att vara hund...  

och en massa väntan...     

Ibland kan väntan vara extra svår och lång...

Copper kollar in några aussie kompisar    Bra figurantarbete är viktigt  

Hannah agerar för Copper

Nettan ger instruktioner och färdriktning till Bettan och Copper

  Roligt har vi alltid på vår träningar, ett skratt förlänger livet!

Och fika förståss....

Vilket gäng!

Hannah och Hera         

Nytt år. Tiden går alltför fort, den fullkomligt rusar iväg. Trodde igår att min gamla schäfertik (ska fylla 10 år den 13 april) Puma lämnade mig. Hon kollapsade i skogen under vår promenad. Men mitt i min förtvivlan så märkte jag att hon andades och tankarna kom:

• Vad gör jag?
• Numret till jourveterinär?        
• Ska jag bära henne?
• Orkar jag?

Efter 30 sek. så "kom hon tillbaks" reste sig och ville fortsätta promenaden. Skulle vi våga? Men samtidigt så tänkte jag att, ska hon dö så är det inte den sämsta döden - i skogen tillsammans med matte och lillasyster Exa. Så vi gick vår promenad, kom hem igen och hon uppförde sig helt normalt. Nu blir det veterinärbesök för att kolla om hjärta och annat fungerar som det ska. Men en tankeställare fick jag som matte.

Så, alla vänner: Ta vara på tiden, den är alltför kort med våra fyrbenta.

Puma och jag har gjort en fantastisk resa tillsammans sedan 2001 när hon som liten skrutt kom hem till oss och jag vill inte att den resan ska vara slut ännu... 

Efter veterinärbesök har det visat sig att min älskade Pumas hjärta fortfarande tänker vara med ett tag (phu) och jag kommer att fortsätta att aktivera den gamla damen varje vecka med Räddningsträning och simning dock med lite större ödmjukhet än tidígare..  

För en gammal Räddningshund vore livet inte värt att leva utan träning.

Katarina

Tisdag den 28 december tränar de som vill och kan på Tibnor. Från kl.18.00 finns det folk på plats. Blir vi många delar vi upp oss, stället är stort...

Välkommen!

 God Jul & Gott Nytt 

          Hundår!

Önskar vi i K9 alla våra nuvarande hundvänner men också till våra kommande 

Hoppas att 2011 kommer till oss med många härliga och spännande:

  Upplevelser

  Träningar

  Utmaningar

  Samövningar

  Händelser

  Fikastunder

Bettan heter egentligen Elisabet, men det bryr vi oss inte om - vi kallar helt enkelt henne : BETTAN 

Bettan har idag en Australien Shepherdkille (aussie)vid namn Copper (red merle) som är ca 10 månader. Han fyller faktiskt 1 år på Alla hjärtans Dag! Då blir det kalas..

Bettan har tidigare haft 2 dvärgpudlar, 2 springer Spaniels och 1 kelpie. Hon har tidigare tävlat bla. lydnad då med pudeln Tello på slutet av 70 talet. Då de tog hemtitlarna som bla vinnare i Pudelklubbens Landskamp mot Finland och diverse klubb och distriktsmästerskap.

Idag tränar Bettan skogssök och räddning med Copper.

Träningsåret 2010 avslutades (nja vi hinner nog med några träningar till,men officiellt då..) med att Nettan bjöd på Luciafika hemma hos sig.

Vi kontrade naturligtvis med att bjuda på lite Luciauppvaktning. Men ingen traditionell sådan utan med sökskynket på huvudet med den lilla lampan blinkande och lösrullar i händerna istället för ljus...   

Vi var som vita änglar som kom om natten...

        Till och men vid diskbaljan fanns en ängel!

 Vår egen "korre" Eva-Lena kom med internationella nyheter 

Det bjöds på Glögg med pepparkakor, julgröt, skinkmackor, kaffe och annat gott!

Vi hade fixat en alldels egen "Nettans Hundkalender" till Nettan, med en hundbild för varje vecka.

Och vi passade naturligtvis på att gratulera Tomas till sitt Räddningshundcert genom att beställa en specialsytt sökskynke till hans hund. Se Nettan, Jessika & Lisabet under stark koncentration.

           Hundar fanns det också plats - såklart! Mix suktar efter skinkfatet ..  

Mix & Pheadro fick också julklappar, som efter ett tag såg ut så här!  

Nettan hade ordnat fina julkort och julklappar till oss och våra hundar.

Tack Nettan för en trevlig kväll med mycket gott!

Som vanligt vid våra träffar var vi effektiva; Vi Lussade, hade lilla julafton, grattade, fikade men vi hann minnsan också med att planera 2011 års träningar!