Skarpt Läge!

Efter att ha tränat räddning mellan 18-21 hann jag bara hem och fick vända i dörren när larmet gick om eftersök.(Nedan kan ni läsa om själva larmet) När detta avblåstes så gick nästa larm! Denna gång en 50 årig man som anmälts som försvunnen i Lucksta. Även denna person hittades innan vi eftersöksekipage hann ut i mörkret.Vi var 6 ekipage som snabbt var på plats och inväntade vidare instuktioner, denna gång ordnade allt sig till det bästa. Skönt, men vilken puls man får när larmet går. WOW!

Försvunnen person Polisen i Sundsvall söker en flicka född -93 som försvunnit från sitt hem vid 20:00-tiden. Flickan har långt mörkt hår och är klädd i grå klänning, svarta strumpbyxor, grå stickad tröja och har vita skor. Uppdatering kl 22.30 Flickan återfunnen och finns nu på sjukhuset för vård. Polismyndigheten tackar alla inblandade i eftersöket, bla Räddningshundar och Hemvärnet för snabb inställelse.

Ett stort tack till alla som hört av sig och gratulerat Exa & mig till vårt godkända cert-prov i bevakning. Det värmer verkligen att ha sådana fantastiska kamrater som alltid finns till hands och stöttar i vått & torrt, vid framgångar och motgångar.

Tack för att ni finns!

                             Katarina

Här är några ex.på gratulationer:

"Håller tummarna, lita på hunden o var lugn"

"Kör på det fixar ni"

"Skitbra behåll fokus in i det sista och kör så det ryker"

"Visa dom vart skåpet ska stå"

"Grattis!!!! Så roligt glärdjerårarna kommer...Har suttit och vaktat telefonen, nu blir det tårta imorgon. Vi fixar! "

Har fått så vansinnigt många gratulationer, det har varit "värre" än att fylla 50! (har inte riktigt kommit dit än...)

Vilka underbara kompisar jag har!

Första helgen i oktober var det då dags för Exa och mig att göra cert prov till försvarsmaktshund. Provet gick av stapeln i Östersund. Exa och jag åkte upp redan på fredag eftermiddag. Vi hade mysigt efter vägen, fikade och rastade. Vid rastplats Borgsjö (Naturum) hittade vi tom en hundtoalett bra tips! En plats hade märkts upp med skylt "hundtoalett" och inhägnats med staket och utrustats med några soffor för alla mattar & hussar och där fanns också en soptunna. Bra initiativ tycker jag!   

För er som inget vet om Certprov får jag försöka förklara lite närrmare. Ett certprov består av 5 olika delmoment:

1.Kontakttagande, besiktning/hantering och samarbete

Här kontrolleras hunden vilja/ovilja att ta kontakt med främmande människa samt hundens förmåga att låta sig hanteras och samarbete med okänd person.

2.Bastjänst

För att kontrollera hundarnas förmåga att slappna av i basmiljö. Hundarna ska kunna avhämtas, utfodras mm av för hunden okända människor. Innebär att hundarna under hela provet vistas i basen med baspersonal. De sover utomhus i burar under natten osv. Vi som förare får endast ut våra hundar när det är dags att göra något av delproven.

3.Spårprov med patrullering och spårupptag

Kontrollera hundens förmåga att markera och följa ett spår. Spåret är 1500 m långt och ska innehålla minst 2 st 90-graders vinklar. Ålder 90 min. Maxtid 90 min. Antal föremål= 3 + slut. Krav för godkänd=1+slut. Föremålen ska vara av varierande slag (trä,plast,metall och textil)

4.Bevakningsprov (stillastående bevakning)

Kontrollera hundens förmåga att uppfatta och markera en i skogsterräng gående person. Provet utförs stillastående från bevakningsplats under 60 min, och om möjligt i mörker.

5.Patrullering

Kontrollera hundens förmåga att under patrullering markera människor vid sidan av patrullstigen. Patrullsträckans längd 1000 m.

  Lördag morgon var det dags för Kontakttagande, besiktning/hantering. Exa kan vara lite misstänksam mot främlingar. Men skötte sig i det stora hela riktigt bra tycker jag.

Efter lunch var det Patrullstigen. Exa tog snabbt ljudfiguranten men hade svårt att "hålla kvar" tyckte jag. Vi fortsatte och för en gångs skull höll Exa ett hyfsat behagligt tempo (hon brukar normalt släpa mig runt..) Vid vidfiggen gjorde hon en jättefin markering och vi fick beröm. En skön känsla när vi efter 32 min. (snigelrekord för vår del tror jag??) kom tillbaka ut på vägen. Men man får inte veta om man har klarat sig just då, man har bara sin egen magkänsla att gå på.

Till lunch fick vi veta att 3 av de 6 ekipagen inte blivit godkända (gulp, hur ska det här gå hann jag tänka..) men sedan fick jag beskedet att Exa hade lite dålig markering på ljudet och att det nu hängde på hennes bevakningsprov om vi skulle få fortsätta...

18.30 fick vi ut våra hundar och begav oss till skogen för att göra bevakningsprovet. Här sitter vi stilla på våra sittryggsäckar under 60 min medan hundarna ska jobba och vara koncentrerade hela tiden. När hundarna markerar ska vi som förare ge tecken till de bakomvarande kontrollanterna. Exa (som normalt är en otålig..dam) skötte sig mycket fint, lite pip men annars koncentrerad. Och vi fick fina markeringar på alla hundarna. Och när de 60 minuterna var slut fick vi alla beröm för våra duktiga hundar! Det var roligt. Tillbaks med hundarna i basen och vi 3 ensamma själar fick själva tillbringa kvällen i vår förläggning.

  Söndag morgon

Uppstigning, frukost och rivning av basen. Äntligen fick vi hämta våra älsklingar!   Som vi hade saknat dom - och dom oss förståss. Aldrig hade jag väl sett Exa så lycklig och hon hade vansinnigt bråttom till bilen...

9.00 Första spåret. Jag fick det tredje och sista spåret så det var en timmes väntan. Nu gällde det. Exa är oftast väldigt spårsäker, men vad vet man. Allt kan hända när man har med djur att göra. Dagsform, vilt i skogen mm mm. Det är så mycket som kan gå fel. Vi fick till slut vårt spår och efter lite strul på spårupptaget så var vi iväg! Nu gällde det att lita på hunden, och hon fick gå.

1:a apporten (plastföremål) När hon hittade den så kände jag att YES, vi är på G! Nu är det "bara" 3 föremål kvar och det viktigaste nu för att få godkänt var att hitta slutapporten.

2:a apporten (metall) Kanon tjejen! Vi körde på och måste nog ha hörts ända in till Östersund med mina glädjevrål..vid varje apport!

3:e apporten (tyghandske) Här började hoppet att gro, nog vore det väl bedrövligt om vi inte hittade slutet..Vi hade mycket gott om tid,men till slut

4:e och sista apporten (träföremål) Vilken känsla! Och vilken fantastisk hund! Du är bara bäst lill-häxan!!    Du fixade hela spåret med alla apporter på 32 minuter. Härligt!  

Våra kamrater hade lite problem med sina spår och Exa och jag som fick spåret sist var först tillbaka på förläggningen. Till slut kom de andra och även de hade till slut fixat sina spår. Mycket roligt! Tack till alla som hjälpte till under denna helg, alla figuranter, baspersonal, ni som fixade maten och hela upplägget av certprovet. TACK!  

Våra cert kompisar:

 Jörgen & Lina   

Johan & Eddie

Istället för att gruva Er för den mörka hösten, njut av den istället!

Titta på träden alla vackra färger, tänd ljus och myyyyys. Gärna med en mjuk päls intill er..

I Regnbågslandet

På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågslandet

När ett djur som varit särskilt betydelsefullt för någon dör,

så kommer de till Regnbågsbron.

Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner

så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,

och våra vänner har det varmt och skönt.

Alla djur som varit sjuka och gamla

blir återställda och vigör;

De som varit skadade och handikappade blir friska och starka igen,

precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjd, utom för en liten sak;

de saknar någon speciell som de varit tvungna att lämna kvar.

Alla springer och leker tillsammans,

men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.

Hons springer plötsligt från gruppen, flyger över det gröna gräset,

hennes ben bär henne fortare och fortare.

Hon har sett dig och du och din speciella vän möts till slut igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,

dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,

och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur

som så länge varit frånvarande från ditt liv

men aldrig från ditt hjärta,

sen går ni över regnbågsbron tillsammans...

   Min "fosterdotter" Selma finns inte längre bland oss. Hon har rest till regnbågslandet. Där får hon träffa sina gamla kompisar, där är alla friska.

Selma blev 10 år. Selma har bott hos mig och min familj från och till under 6 år. När Selmas matte & husse skulle ut och resa var Selma hos mig.

Selma var en bestämd liten dam av rasen Irish soft weaten terrier. Hon hade mycket bestämda åsikter, och hon vaktade ALLTID maten med sitt liv...

En dag i september månad 2010, bytte jag och familjen hundbil. Då tänkte jag på Selma. Det var snart oktober och då brukade Selma alltid komma för att stanna under 5-6 veckors tid. Jag tänkte att denna bil blir nog bra även för Selma som brukade få åka i bur i baksätet på vår bil. På kvällen samma dag fick jag ett SMS från Selmas matte som i sin förtvivlan inte kunde få rösten att hålla för ett telefonsamtal till mig, Selmas fostermatte. I sms:et stod det att Selma var sjuk, livmoderinflammation och att hon dagen efter kl. 17.00 skulle få somna in.

Jag svarade Selmas matte, att de trots sin sorg måste försöka att tänka på alla de fina åren de fått med sin hund och att de skulle krama om Selma och hälsa henne att hon och jag så småningom skulle träffas i regnbågslandet och att Selma skulle förstå...

Det var som ett slag i magen. Trots att det var lite jobbigt med en tredje tik i familjen och trots att två av dom inte alls tyckte om varandra så hade jag ändå börjat att liksom "längta"..

Kvällen, natten och dagen därpå var jobbiga. Hela tiden cirkulerade tankarna runt Selma. Skulle jag åka för att vara med kl. 17? Skulle jag erbjuda mig att åka med Selma (jag visste att hon avskydde att gå till veterinären) Kanske kunde jag på så sätt lindra hela processen, om det går att lindra? Samtidigt som jag kände att jag i så fall kanske trängde mig på Selmas husses & mattes egna sorgearbete. Jag bestämde mig för att låta bli. När kl. var 17 tändes i vårt hus ett ljus vid middagsbordet. Det ljuset fick följa med in i sovrummet på natten. Det var mycket svårt att somna och när ljuset till slut slocknade så visste jag att hon var borta.

Fick dagen efter ett till SMS från Selmas matte som talade om att Selma inte hade behövt på darrande ben gå in till veterinären utan lugnt och fint fick somna in i tryggheten i sin bil. Det kändes skönt för reservmatten att få veta..

Min Lilla Selma hade rest till Regnbågslandet. Tack för alla de fina åren vi fick, för alla utmaningar och skratt som du bjöd på med din alldeles speciella personlighet.

Hundens tal till matte   

Jag har ristat mina klor i mattes hjärta att hon är min. Rakt i mina ögon har hon lovat mig trohet.
Jag lägger mitt huvud i hennes hand,
för hon tycker om mig. Hennes svala händer leker över mitt heta skinn.
Innan jag somnar ser jag in i hennes ögon
för att när jag sover ha hennes bild i mitt minne. När jag vaknar finns hon alltid där.
Jag är trygg nära hennes kropp för hon vaktar mig.
Hon är trygg nära min mjuka päls för jag vaktar henne. Jag följer varje steg hon tar,
jag lyssnar på varje ord hon ger. Jag har ristat med mina klor i mattes hjärta att hon är min 

En kall nos.
Ett par fuktiga, runda ögon.

En varm blick.
En tass som lyfts och ett huvud som läggs på sned.
Öron som försöker uppfatta och förstå...

Din hund.
Han bad inte få komma till Dig.
Han bara kom för Du ville ha honom.

Han kom till Dig för att ge Dig vänskap
då andra sviker,
sympati då andra är emot Dig,
Han kom för att ge Dig kärlek
då Du känner Dig ute lämnad,
sällskap då Du är ensam.

Han gör Dig på gott humör då Du är ledsen
tar emot Dig med glädjetjut
då Du äntligen kommer hem.

Han är någon som behöver Dig,
någon att smeka, leka med
och ha roligt med.

Han är beroende av Din omtanke
och Din kärlek.
Han protesterar inte
då Du missförstår honom.

Han är utlämnad till Dig
på gott och ont.

Han ger Dig sköna,
avkopplande promenader.

Han ger Dig sällskap.
Han ger Dig kärlek och glädje.

Han vaktar och skyddar Dig.
Han varnar om främmande kommer.

Han överger Dig inte så länge han lever.
Han ger Dig trygghet.

Vad ger Du?

En hund har inget behov av flotta bilar, stora hus eller märkeskläder.

Statussymboler har inget värde alls.

En vattendränkt pinne duger alldeles utmärkt.

En hund dömer inte andra efter deras färg, tro eller klass utan efter vilka de är på insidan.

En hund bryr sig inte ifall man är rik eller fattig, utbildad eller analfabet, smart eller trög.

Ge den ditt hjärta och den ger dig sitt.